svenska russian english
Christina Andersson
 
HemKalenderBiografiRecensionerGalleriKonserterKuriosaResan till BulatBoka/beställKontakt

Svenskt visliv, nu berikat

DET SOM verkligen satte fart på den sovjetiska bandspelarindustrin, sägs det i Moskva, det var Bulat Okudzjavas sånger.

I Sovjet finns nämligen endast e n Okudzjava-LP, utgiven 1976 – dvs när Okudzjava varit läst, sjungen och älskad i tjugo år. Hans sånger har i stället fått sin spridning genom tusentals bandinspelningar.

Detta upplyser Disa Håstad i konvolutet till Okudzjavas första LP i väst, utgiven på Caprice.

Där sjunger skådespelerskan och Brechtsångerskan Christina Andersson tolv Okudzjavasånger på svenska i Hans Björkegrens tolkning. Jean Billgren har gjort musikarrangemangen, liksom till de fyra kända Brechtsånger som ”fyller ut” plattan.

Förmodligen har Rikskonserter och Andersson tagit med Brecht för att låta honom fungera som korrektiv till Okudzjava. Ty bägge har en envishet, omutlighet och ett socialt patos; det blir till visor om hot men också om tröst.

Christina Andersson är som vissångerska oerhört medveten om uttrycksmöjligheterna; hon har därtill en osedvanligt potent röst i kraftfullt och rikt altregister. Hon visar en professionalism fjärran från det sedvanliga trallandet i dagens musikliv.

Men bäst till sin rätt kommer hon än så länge i Brecht. Okudzjava får inte den närhet han ska ha; men sådant kan ju komma längre fram. Kanske är Billgrens arrangemang i glesaste laget för att passa en så dramatisk uttolkare som Christina Andersson.

Annars är såväl Bulat som Christina glädjande och nödvändiga tillskott i svenskt visliv.

Camilla Lundberg (Expressen) 1978-11-18

Läs om skivan

Tillbaka